Jag tänkte skriva och dokumentera alla spännande händelser här.

Ikväll känns det konstigt och nervöst och roligt, allt på samma gång. Mest för att det faktiskt inte är någon annan i huset som också packar eller går och pratar om pass och sjukförsäkringskort. Läskigt, men jag hoppas att det kommer gå bra.

¡Adiós!

Nu är det mindre än en vecka kvar tills jag ska åka och det känns fortfarande inte riktigt verkligt. Det känns mest som något jag säger. Snart ska jag till Spanien. Ja, en månad ska jag vara borta, det känns lagom nu.

Jag hade velat åka tåg och se sjöar och berg genom tågfönstret. Nu blir det istället moln och himmel, men jag ska i alla fall klimatkompensera som man kan göra på flygbolagens hemsidor. Pengarna går till olika projekt för att minska koldioxidutsläpp och även om det inte gör avgaserna ogjorda så känns det i alla fall som att man gör något.

Lite tisdagsmusik!: Old old fashioned- Frightened Rabbit

Victor och jag tog bussen för att se på bio. Bådas beslutsångest är ganska stor, mest av rädsla för att trampa den andra på tårna, men vi lyckades bestämma oss för en film. 50/50, med beskrivningen "en komedi om cancer". Det låter hjärtlöst och brutalt, men biosalen fylldes av skratt, sorgsna suckar och många ååh! Den var väldigt bra.

I fredags träffade jag mina vänner från spanskkursen i höstas. Vi åt lunch och pratade om den snygga läraren som jämt drog handen genom håret men aldrig lämnade tillbaka några skrivuppgifter, om en födelsedagsfest och om vad som händer nu.

I fredags gick också Etta James bort. Hon hade en alldeles fantastisk röst. Something's got a hold on me

Jag har läst om det där, att lågheten och känslan av att aldrig vara tillräcklig är tecken på låg självkänsla. Att jämt tänka på vad andra tänker om en, att -som en svamp- suga åt sig allt beröm och så fort det inte kommer något känna sig oduglig.

Nej, sådär kan det inte fortsätta. Allt handlar om vad man tänker, så jag bestämde mig för att försöka ändra på tankarna.

Och allting går ju fortfarande i vågor, men det känns ändå bättre. Och man kan ju inte gå runt och oroa sig vad alla andra tycker om en jämt. Då tror jag bestämt att man missar att leva.

...

Om två veckor ska jag åka till Spanien för att jobba och bo hos ett pensionärspar och två lurviga hundar. Det ska bli kul. Och det blir också som ett test på att klara mig alldeles själv. Så, äventyret, här kommer jag!