Idag hade vi releaseparty för den hela tjugo sekunder långa reklamfilmen för banken. Vi spelade in en kväll så att det skulle se ut som en övning. Nu är alltså filmen klar och vi minglade med salta pinnar och fruktsoda. Reklamfilmen ska sändas på SF biografer i höst och på TV4 från och med tisdag. Och om man är uppmärksam kan man se mig. Min sekund i rampljuset.

Fredagen den 1 oktober är en festlig dag. Femtioöringens sista dag. Jag tänkte spara en i min garderob och visa för mina framtida barn: Se här, när mamma var liten hade vi så små pengar som öringar! Och så ska jag vända och vrida på myntet, putsa det mot min virkade sjal och känna mig nostalgisk. Så tror och hoppas jag att det kommer bli. För om man kan vara nostalgisk, då betyder det att man lever.