Igår hade Maria och jag våra personliga presentationer. Det var speciellt att ha en hel timme att prata om sig själv, men det känns som ett väldigt bra sätt att lära känna varandra på. 

Idag känner jag mig som en apelsin urkramad på all juice. Det finns mest skal kvar. Vi har haft möte hela förmiddagen, städat husen och sen fortsatt med möte. Det är frågan om mat som vi nu måste ta tag i eftersom vi hittills tassat på tå kring det och bara lagat vegansk mat. Att äta kött eller inte har hittills för var och en varit ett personligt val, men nu ska vi komma fram till vad vi ska köpa in för mat för våra gemensamma pengar. Är mat politik? Ska vi som kollektiv stötta djurindustin? Kan vi förbjuda någon att äta det den vill? Handlar det om ekonomi, om moral, om miljö? Hittills har livet här varit ganska friktionsfritt. Det här är första gången vi inte kommer överens på en gång. Jag tycker inte om konflikter, men ser det som att vi kommer komma fram till en lösning förr eller senare. På vägen dit blir vi starkare som grupp. Det är en bra prövning inför resan. 

Serviceteknikern ringde och berättade att han har lyckats kopiera de inspelade projekten som jag trodde hade försvunnit när datorn slutade fungera. Förhoppningsvis kommer den till Rimforsa före helgen. Jag hade i vilket fall som helst redan bestämt att jag ska vänta med att trycka upp demon tills sista veckan, eftersom det nu blev som det blev med datorn. 
På fredag ska vi ha releasefest och igår satt Ylva och jag i fyra timmar och fixade med omslaget till den gemensamma skivan. Det ska bli så himla kul att få alla klassens låtar samlade och festen, som kommer vara i studion i skolan, kommer nog bli grym! Vi har möblerat om, fixat ljus och ljud och snittar. Så nu kan inget gå fel. Hoppas vi på.

Vad som händer nu tänkte jag skriva om här: Livet på folkis (Nyhet! Nu med fungerande länk!)
Vill du läsa är du hjärtligt välkommen, såklart!

 

Idag ska morfars nittioårsdag firas. Med en ordentlig fest, på bästa morfar-vis.  ♥

 

Jag lyssnar på Emil Jensen och funderar på om jag verkligen, verkligen har kommit ihåg allt. För nu ligger mina saker nerpackade i lådor och väskor, och imorgon bär det av mot Linköping!

Nu kör vi! Jag har köpt en mikrofon och en dator (från greentech.se, där de säljer begagnade och rensade datorer, lite miljötänk alltså!). Det är början på en egen inspelningsutrustning, som behövs till skolan. Jag måste säga att det känns lite läskigt att jag nu ska kasta mig in i en singersongwriter-linje, när jag aldrig spelat mina egna låtar för någon annan än gosedjurselefanten på mitt rum.

 

 

Den här veckan har jag sjungit hos Christoffer. Igår sjöng vi tills det bokstavligt talat gjorde ont i halsen. Troligtvis inte alls bra rent sångtekniskt. På bilden är katten Päron, men nu har det tillkommit en ny familjemedlem. En grå och ullig, fantastiskt söt Findus, som klättrar runt och utforskar sladdar och förstärkare.

 

Malva och jag, som båda hade namnsdag igår, åkte till ett regnigt Malmö och åt festvalmat under ett litet paraply medan regnet stänkte och öste och studsade mot marken. Vi kunde inte göra något annat än skratta medan jeansen klistrade sig allt tätare mot benen i takt med att regnvattnet föll ner i floder över våra ben. En pappa kom förbi bordet där vi satt, som de flesta besökare redan hade lämnat för att ta skydd under tältdukar och träd, och sa till familjen "Hörni, här är ju gott om plats!"

 

Sedan åkte vi en tur med det lysande pariserhjulet och såg Timbuktu på stora scenen och den hoppande, klappande folkmassan. Så kvällen fick ett fint och regnfritt slut.

 

Idag var jag vikarie igen, som i våras. Tillbaka till kladdiga munnar, sömniga kramar och blöjbyten, och jag måste säga att det gjorde mig väldigt glad. Nu är det bara en vecka kvar innan jag flyttar till folkhögskolan. Det blev Linköping och musiklinjen tillslut och det känns hemskt skönt att ha bestämt sig!

 

 

Min bror bad mig att föreviga hans frisyr, för snart ska den tydligen bort. Jag vet inte om jag får äran att klippa av den, för sist råkade jag göra ett litet misstag med rakapparaten (frisyren blev plötsligt mycket kortare än vad det var tänkt...).

 

Det är festivaltid och med mina två vänner Sofia och Sofia åkte jag in för att lyssna på Jonathan Johansson. Vi hann också med att äta tacos, smaka churros med kanelsocker och lyssna på Denison Witmer. Jag glömde minneskortet till kameran (det börjar bli en alldeles för ofta förekommande händelse) och släpade runt på kameran utan att kunna ta den minsta lilla bild. 

 

Tidigare på dagen hann jag in om till bokhandeln där en viss Malva jobbar, och just när jag skulle gå lutade Malva sig mycket diskret över disken och viskade att Krister Henriksson nog stod och bläddrade i en pocketbok. Så augusti bjuder på äventyr nästan jämt. Lite augustimusik: För kvällar när världen susar förbi på andra sidan bussfönstret

 

Vi har haft en tysk orkester på besök. Verena och Laura, som bodde hos mig, gav mig superfina muffins på min tjugoårsdags-morgon. Vi hade en konsert tillsammans samma kväll och publiken och orkestern överraskade genom att sjunga Happy birthday för mig. 

 

Förutom att spela tillsammans har vi åkt runt på utflykter, dansat tills det gjorde ont i fötterna och försökt lära tyskarna riktigt svenska saker. Som att äta sill, till exempel. Jag önskar att jag kunde tyska. Det får jag sätta upp på min att göra-lista, tror jag.

 

 

 

 

 

 

 

Jag har sökt CSN-lån, börjat fundera över vad jag ska packa ner i flyttlådan, bestämt en dag för flytten och börjat läsa några böcker om latinamerikansk historia. Jag börjar alltså känna mig redo för att börja på folkhögskola, lära mig om miljö och ekologi och resa till Ecuador på praktik under våren.

 

Men igår ringde de plötsligt från en av de andra folkhögskolorna som jag har sökt, och telefonsamtalet ställde allt på ända. "Vi har fått en plats ledig och vill höra om du fortfarande är intresserad." Det är en singersongwriter-linje som jag sökte både förra våren och den här. Skolan verkar så mysig, lokalerna är fina, maten var jättegod och miljön runt omkring är fantastiskt mysig. För bara några månader sen var det min dröm inför hösten, men nu vet jag inte alls vad jag ska svara.

 

Så nu sitter jag med ett papper framför mig och skriver fördelar och nackdelar. Jag kastar tärningar och mynt och låter dem ta beslutet, bara för att känna efter hur det känns i magen efteråt. Jag tror att det kommer bli väldigt bra och roligt vilket som, men jag måste ändå få fram ett svar. Imorgon avgörs min framtid. Ett litet ja eller nej i en telefonlur.

 

 

 

 

 

 

Jag tjuvstartade en vecka och firade min kommande tjugoårsdag med frukost i trädgården.

 

 

 

De visade utomhusbio på Mejeriet, och Moa, Sofia och jag åkte dit och tittade. När solen hade gått ner, vilket ju är ganska bra om man ska se film, blev det ganska kallt men det var mysigt att sitta utomhus. 

 

Filmen, On the road, bygger på en bok av Jack Kerouac och handlar om några vänner som bestämmer sig för att ge sig av från hemstaden och resa iväg. Flickvänner och fruar blir lämnade för nu ska äventyret, författardrömmarna och det fria livet bli verklighet. Det blir ganska många fester, musik, mer och mindre filosofiska samtal och flera krossade hjärtan. 

 

 

Bildkälla 1  Bildkälla 2

Citat: från boken On the road av Jack Kerouac

 

 

I Hundra sätt att rädda världen av Johan Tell finns 100 tips på hur man kan leva lite miljövänligare. Jag vill bara säga att det är en väldigt fin bok, som istället för att tynga ner ger en lust att göra något. Ändra lite på någon vardagsvana för att vara lite snällare mot jorden. 

♥